I den tredje tredjedelen börjar Erik så är det första året slut. Efter detta börjar tidshoppen i boken att bli fler och längre då sommaren och det nästa året beskrivs på ungefär hälften av antalet sidor som det första året beskrevs under. Under detta år så börjar Rådet med att terrorisera Pierre istället för Erik då det inte bitit på honom. Detta pågår hela höstterminen och tillslut så bestämmer sig Erik för att börja lyda Rådet men precis när han bestämt sig, så har Pierre lämnat Stjärnsberg. Detta är boken stora vändning och det får Erik att maskerad börja slå ner Rådsmedlemar. Detta fungerar bra för honom och han börjar hämnas Pierre.

Under den här delen av boken inleder han också ett förhållande med en servitris på skolan. Denna romans slutar dock snabbt med att hon blir avskedad efter påtryckningar från rådet. Detta gör Erik ännu argare och tillslut så gör han upp med Silverhielm. Han överrumplar honom när han promenerar i skogen och börjar förbereda för och låta honom tro att han kommer att mörda honom. Silverhielm börjar tillslut kräkas och Erik låter honom leva. Detta avslutar konflikten på Stjärnsberg och Erik går ut med mycket höga betyg.

Efter skolavlutningen så åker han hem igen. På tåget så bränner han skolans märke som han hade på kavajen och tänker att allt våld ska vara över. Men när han kommer hem så träffar han sin far som tänker fortsätta med stryket. Han tar in Erik i sovrummet men Erik vägrar ta i mot stryket. Han hotar sedan fadern och beskriver i detalj vad han kommer göra med honom bl.a. bryta en arm. Boken slutar med att Erik tar ett första steg mot fadern för att utföra dådet. Han hoppas att detta blir sista gången han någonsin utövar våld.

Jag tycker att ondskan på det hela taget var en bra bok. Även om miljön är väldigt främmande så är karaktärernas handlingar mycket trovärdiga och man kan känna medkänsla. Boken har inte heller ett övertydligt budskap och när Erik lämnar Stjärnsberg så har han skaffat sig erfarenhet snarare än dragit slutsatser. Han hoppas på att kunna sluta med våldet men han hade samma förhoppning i början av boken. Samtidigt så har han insett att ondskan aldrig kommer att försvinna helt.

Några problem med boken kommer dock mot slutet där den börjar gå snabbare. Det känns som att Guillou kunde fått med allt under ett år. En del tidsperioder beskrivs hastigt som till exempel sommar- och jullovet endast fyller runt tre sidor. Mot slutet så kommer också kärlekshistorien in i bilden med den har väldigt liten åverkan på storyn som helhet. Den slutar dock så snabbt när servitrisen blir avskedad att man inte hinner sätta sig in i den. Den enda riktiga åverkan den har är att Erik har en sak mer att hämnas för och att den ökar framtidstron för honom när han slutar. Han har dock redan Pierre att träffa, har höga betyg och siktar mot olympiaden i Tokyo 1964 så framtiden såg ändå ganska ljus ut. Ett annat lite mindre problem är att våldet ibland känns orealistiskt. Ett exempel är då Erik slår en kille så hårt att killens tänder river upp ett sår på armen i vilket han senare hittar en del av hans framtand.

Det är dock inga allvarliga fel då de inte förstör något utan bara är onödiga och jag rekommenderar stark en läsning av Ondskan.